Hyra styrelseordförande eller årsmötesordförande?

Är du nyfiken på vad en styrelseordförande gör? Eller hur en årsmötesordförande arbetar?

Kanske en löneförhandling är nära förestående? Eller behöver ett kontrakt skrivas?

Läs mer här nedan!

• 1. Hyra en styrelseordförande för mötet
• 2. Hyra en årsmötesordförande
• 3. Skriva affärsavtal
• 4. Lösa en tvist
• 5. Löneförhandling
• 6. Konflikt i en bostadsrätt
• 7. Företrädas i en domstol
• Bonus: Om Förhandlaren. Vilka är vi?

Alla dessa frågor står redan besvarade på vår FAQ-sida.

Varför ska man hyra in en styrelseordförande?

Mötet blir mer professionellt och uppstrukturerat med en oberoende styrelseordförande som inte sitter i några lojalitet.

Det finns också tidsvinster att göra på en professionell mötesordförande.

De har en bred bakgrund och förstår oftast uppkomna situationer som kan dyka upp på ett årsmöte eller styrelsemöte.

Bra mötesordförande eller styrelseordförande är oftast svåra att anlita.

Många tvekar på att ta uppdraget då det medför ansvar och känns besvärligt då man bor i samma fastighet eller i samma förening.

Vad är en extern ordförande?

En extern ordförande leder mötet, fördelar ordet, ansvarar för att mötet genomförs på ett professionellt sätt som uppdragsgivaren satt upp riktlinjer för i anlitandet av styrelsemötet eller årsmötet.

Vad händer om brf-styrelsen inte har en ordförande?

Då får styrelsen komma överens om en interimsordförande för mötet som har begränsade befogenheter för just mötet och inget mer om inte styrelsen skriver annat.

Har den externa styrelseordförande befogenheter?

Bara de som styrelsen skriver uttryckligen att den externa styrelseordförande skall ha.

Hur mycket kostar det att anlita en extern ordförande i Stockholm?

Det kostar mellan 1.000-1.500 kronor per timme, exklusive moms, beroende på uppdragets omfattning.

Till det skall läggas till ca 1h för förberedelse av mötet samt 1h för efterbearbetning av mötet.

Ordförande för det årsmötet är likt det ordinära styrelsemötet.

Men det finns små skillnader...

Vad är skillnaden mellan styrelseordförande för mötet och en årsmötesordförande?

Ett Styrelsemöte: Det är ett möte som genomförs med jämna mellanrum och deltagarna är ledamöter och suppleanter som är valda av deltagarna på årsmötet.

Hur ofta dessa möten skall hållas bestäms av den valda styrelsen.

Ett Årsmöte: Det är ett möte som sker årligen där alla medlemmar deltager och den följer en särskild dagordning som följer föreningens stadgar.

Detta skall kallas också Föreningsstämma.

En Föreningsstämma, utöver årsmötet, kan också hållas när medlemmarna i bostadsrättsföreningen ges möjlighet att rösta.

Varför ska man hyra in en årsmötesordförande?

En styrelsen känner ibland att man har mycket som skall presenteras och föredras, det kan vara årsredovisningen, förvaltningsberättelsen eller motioner.

Då är det skönt för dem att ha en extern ordförande som tar hand om ansvaret att leda mötet och fördela ordet, med mera.

Det ger också en bra balans i mötet.

Ersättning?

Det är en timdebitering, där antalet timmar för uppdraget bestäms utifrån de önskemål föreningen har på den externa ordföranden.

Normalt debiteras 6-10 timmar beroende på önskemål.

Ett affärsavtal är oerhört viktigt att skriva då det är en form av en värdehandling mellan två parter.

Här finns ett olika punkter som är viktiga för avtalets giltighet.

Viktiga punkter att ha med i ett avtal:

• Vilka som träffar överenskommelsen.
• Vad som ska utföras/levereras och hur detta ska göras.
• Vad som inte ingår i överenskommelsen.
• Var tjänsten ska utföras eller varan levereras.
• När tjänsten ska utföras eller varan levereras.
• Pris för tjänsten eller varan.
• När betalning ska ske.
• Vad konsekvenserna blir om det uppstår försening.

Det går att göra ändringar och tillägg i ett avtal i efterhand men då krävs det att båda parterna är överens.

Skäliga villkor i avtalet

Avtalsvillkoren som du erbjuder konsumenter måste vara skäliga.

Det innebär bland annat att de följer de lagar och regler som finns.

Avtalslagen och avtalsvillkorslagen är de centrala lagarna du behöver ha koll på när du utformar dina avtal.

Men du behöver självklart även ha koll på övrig konsumenträttslig lagstiftning, så att inte villkoren i avtalet bryter mot dem.

Till exempel konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen.

Utöver dessa lagar finns det, inom vissa områden och branscher, allmänna avtalsvillkor som är överenskomna med Konsumentverket.

Avtal som oftast reglerar ett affärsavtal är Avtalsvillkorslagen, Konsumenttjänstlagen, Konsumentköplagen, lagen om Distansavtal, och avtal utanför affärslokaler.

Utöver detta så finns regler per område och bransch.

Som företagare eller privatperson så är du engagerad i din verksamhet, din affärsidé och dina visioner.

Det kan vara svårt att parallellt med det dagliga arbetet även hålla koll på de juridiska aspekterna av företagandet.

De flesta företagare hamnar någon gång i tvistemål. Det kostar både tid, engagemang och pengar.

Hur undviker man tvister?

En tvist uppstår när två eller fler parter är oense om en överenskommelse eller ett avtal.

Därför se till att alltid ha ett bindande avtal som är klart och tydligt och påskrivet av alla parter!

Den vanligaste orsaken till tvistemål för företag är fordringar.

Sena leveranser, fel på vara eller tjänst och kundanspråk är bara några exempel på ett tvist.

Medling/Förhandling

Om du hamnat i tvist med någon kan medling vara ett alternativ för att komma till en lösning.

Parterna kan då antingen anlita någon som är objektiv och står utanför tvisten, eller så anlitar de varsitt juridiska ombud som tillsammans tar fram en lösning.

Målet är att parterna ska förlikas, det vill säga komma överens på frivillig väg.

Detta då en vidare tvist kan kosta mycket mer och försena eventuella affärsavtal eller affärerna i sin helhet.

Skiljeförfarande

En tvist kan även lösas via skiljedom.

Då utser parterna varsin skiljeman, och dessa utser i sin tur en tredje skiljeman som ordförande.

Processen är mycket snabbare än den i en domstol.

Tvist kan även avgöras av ett skiljedomsinstitut, t.ex. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut - SCC.

Institutet väljer då skiljemän och ordförande.

Det krävs dock att parterna har en skiljeklausul i sitt avtal. Saknas den, kan tvisten inte avgöras via skiljeförfarande.

Processen i skiljeförfarande sker också under sekretess till skillnad från domstolstvist där alla handlingar blir offentliga.

Denna del kan kosta väldigt mycket och rekommenderas inte då det är förknippat med väldigt stora summor.

Rättegång

En tredje väg är att ansöka om att tvisten tas upp av domstol.

Processen fram till domslut innebär flera steg.

Har inget juridiskt ombud ännu anlitats, är det hög tid att göra det nu: formkraven är mycket starka, och som lekman är det lätt att missa något.

I detta steg så skall man betänka att det tar tid att få sitt ärende prövat, det kostar alltså tid men också pengar.

• Stämningsansökan

En stämningsansökan lämnas in till tingsrätten. I den beskriver käranden situationen och ansöker om att svaranden ska stämmas. Om domstolen godkänner stämningsansökan, ber de svaranden att inkomma med svaromål.

• Föreläggande

När domstolen fått en beskrivning av situationen från båda parter, definierar den vad tvisten handlar om, och parterna får ett föreläggande om att redovisa bevis och vilken inställning de har i frågan.

• Muntlig förberedelse

Steget därefter är en muntlig förberedelse i tingsrätten. Då gås bevisen igenom och ramen för tvisten sätts: vad exakt är det som ska bedömas. När tingsrätten gjort sin bedömning, får käranden och svaranden möjligheten att inkomma med mer information (komplettera) inför huvudförhandlingen.

• Huvudförhandling

Under huvudförhandlingen visas åberopad bevisning upp och eventuella vittnen hörs. Därefter överlägger domare och nämndemän.

• Domslut

Dom meddelas.

• Eventuell överklagan av domen.

Kostnader

Det uppstår olika kostnader i samband med ett tvistemål: t.ex. avgift för stämningsansökan och jurist.

Vid indispositiva tvistemål är grundprincipen att båda parter står för sina egna kostnader i samband med rättegång.

Vid dispositiva tvistemål beror det på om det är ett förenklat (penningsumman man tvistar om motsvarar som högst ett halvt basbelopp) eller ordinärt tvistemål (penningsumman man tvistar om är högre än ett halvt basbelopp): i det första fallet står den förlorande parten för kostnaden för stämningsansökan, i det andra fallet betalar förlorande part både sina egna och vinnande parts rättegångskostnader.

Förebyggande arbete

Genom att agera proaktivt kan du minska risken för att hamna i tidskrävande och kostsamma tvister.

Inför bildandet av ett företag kan det löna sig att ta kontakt med en jurist.

Du får då veta vad just din verksamhet behöver ha koll på juridiskt, och du kan på så sätt förebygga många orsaker till tvist.

Vet du vilka avtal bör du ha, hur ska de utformas, vilken information ska du ha på din hemsida, hur du ska hantera personuppgifter med mera, så är mycket vunnet.

Tydliga och klara överenskommelser

Ett genomtänkt avtal är ett bra skydd mot framtida tvister.

Avtal kan vara både muntliga och skriftliga.

Fördelarna med ett skriftligt avtal är att överenskommelsen finns på pränt och är undertecknade av parterna.

När ett skriftligt avtal tas fram, ökar också chansen att man upptäcker detaljer som man kanske inte tänkt på vid en muntlig överenskommelse.

Detta gäller särskilt vid överenskommelser som inte görs så ofta.

En löneförhandling är aktuell då du byter arbetsgivare, då din chef ger dig nya uppgifter som är väsentligen annorlunda än de tidigare eller vid en årlig avstämning med chefen.

Du erbjuds också årligen lönesamtal med din chef.

Dessa samtal kallas antingen utvecklingssamtal eller lönesamtal.

Några tips inför löneförhandlingen att fundera över:

• Varför är du värd en högre lön?
• Vilka argument har du för en högre lön?

Några argument för en högre lön;

• Större ansvar än vad du får betalt för.
• Extra hög kompetens.
• Större ansvar på eget initiativ.
• Ökad kompetens under jobbet.
• Jämför med andra löner.
• Plugga på inför löneförhandling (argument, fakta, jämför din kategori i branschen).

Vad gör styrelsen respektive medlemmen för att lösa en tvist?

Ibland uppstår konflikter mellan styrelsen och medlemmar i bostadsrättsföreningen.

I vissa fall kan läget vara nästan helt låst.

Vad kan medlemmen göra för att lösa tvisten, och vad kan styrelsen göra? Egrannar reder ut.

Att styrelsen och en medlem i bostadsrättsföreningen inte kommer överens förekommer, men oftast hittar parterna en väg framåt. Men om läget är riktigt låst kan medlemmen skriva till hyresnämnden i sin region och begära medling.

Vilka institutioner finns för att lösa en uppkommen tvist?

Hyresnämnderna är statliga opartiska domstolsliknande myndigheter som till exempel kan pröva vissa bostadsrättstvister, uppger Bostadsrätterna på sin hemsida.

Nämnderna kan även medla och vara skiljenämnd i tvister.

Måste man tacka ja till medling för att lösa en tvist?

Men är bostadsrättsföreningen skyldig att tacka ja till medlingen? Svaret på den frågan är nej, enligt Peter Halling, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

I många fall kan det såklart vara smart att gå med på medlingen, i ett låst läge kan ju båda parter vinna på det.

– Det är lätt att tro att föreningen är tvungen att ställa upp när en medlem begärt medling hos hyresnämnden, men så är det inte. Om föreningen meddelar hyresnämnden att det inte finns någon grund för medling så kommer ärendet att avskrivas från vidare handläggning hos nämnden, säger han i en artikel på Bostadsrätternas hemsida.

Men verkligheten kan också rymma situationer där medlingen bara är bortkastat tid, menar Kerstin Frykberg Andersson, styrelserådgivare och konflikhanterare på Bostadsrätterna. Hon har även tagit uppdrag som just medlare.

– Självklart kan det vara en vits för föreningen att ställa upp på medlingen då man ser att det kan vara till nytta i det långa loppet. Det är ju i grunden bra att försöka komma överens, säger hon till sajten.

Men i vissa fall kanske föreningen redan har försökt kompromissa och medla internt utan effekt. Och situationen kanske bara har lett till fler klagomål och krav från medlemmen, förklarar hon.

– I sådana fall är det bara att inse att medlingen inte kommer att lösa något. Och då är det nog tyvärr ingen idé att lägga tid och energi på att försöka, fortsätter hon. Ett vårdat och vänligt språk är a och o, samt att inte dra slutsatser och lyssna på skvaller innan man har tagit reda på vad som faktisk har hänt.

Vanliga misstag som man gör i en konflikt!

Den vanligaste orsaken till konflikter mellan grannar är missförstånd och att man går till attack snarare än att ställa många frågor.

et kan även vara förslag på motioner som antingen går igenom eller inte och som får till följd att man blir sur eller arg för att man inte får sin vilja igenom.

Men hur bör styrelsen agera för att medla mellan två upprörda grannar som vägrar att prata med varandra?

Ha förmöten med båda, ha det gemensamma mötet på neutral mark, alltså inte hos en av grannarna.

• Ge som styrelse inga ultimatum utan låt människor få ta tid på sig.
• Använd ett språk som trappar ner konflikten.
• Ställ många frågor och dra inte slutsatser för tidigt.
• Ge information om vad som kan hända om grannarna inte löser konflikterna.

Alltså:

• Vilka sanktioner finns som är realistiska?
• Vad händer när man bryter regler och lagar?

Låt samtalen ta tid.

Du kan företrädas i en domstol av olika parter, dels du själv som för din egen talan.

Då är du ansvarig för det sagda och förda ordet och din talan.

Om du har ett ombud – jurist eller advokat så är du fortfarande ansvarig för din sak.

Du delger juristen eller advokaten din mening och lägger upp strategin för förhandlingen.

Du kan låta en god vän eller släkting för ditt ord – det blir ditt ombud i förhandlingen.

Här gäller samma sak som om du har en jurist eller advokat.

När du företräder dig själv betalar du inga avgifter om du är stämd eller är svaranden i målet.

Det enda är din egna tid som du då använder dig av.

Anlitar du en jurist/advokat då kostar det däremot pengar.

Men å andra sidan har du en rättsfallsförsäkring då har du rätt till hjälp upp till en viss nivå.

Kolla din försäkring!!

Och var noggrann med arvodena som du faktureras av ditt ombud!